Vinjett-HABC.jpg

Handelspolitiskt ABC

Här kan du söka efter förklaringar till handelspolitiska termer, begrepp och förkortningar. Du kan söka i Handelspolitiskt ABC på tre sätt:

  1. Använd sökrutan.
  2. Sök direkt på bokstav.
  3. Sök i visa förkortningar. 

Ord som börjar med: I

IAIS

(International Association of Insurance Supervisors )  

Mellanstatlig organisation som representerar myndigheter med ansvar för reglering och tillsyn av försäkringsbranschen. Dess rekommendationer är inte bindande.

Skriv ut

IBRD

IBRD (International Bank for Reconstruction and Development) är den huvudsakliga verksamheten inom Världsbanken.Se Världsbanken.

Skriv ut

ICE

Informal Commercial Exchange, ICE, kallas den bilaterala handelsdialogen mellan Sverige och USA som genomförs varannat år för att diskutera handelsfrågor och handelshinder mellan länderna.

Skriv ut

Icke-diskriminering

I handelspolitiska sammanhang betyder denna term att handelspartner (såväl länder som företag) ska behandlas lika när det gäller tullar, skatter och så vidare. Det finns två principer för att säkerställa detta: Mest Gynnad Nation och Nationell behandling.

Skriv ut

Icke-tariffära handelshinder (NTBs)

(Non-Tariff Barriers)

Term utan klart definierad innebörd, ibland med ganska smalt fokus och ibland med mycket brett fokus. NTBs avser som mest alla myndighetsåtgärder, utom tullar, som begränsar eller försvårar internationell handel, avsiktligt eller oavsiktligt. Kan gälla export men avser oftast åtgärder som drabbar importen.

Termen täcker ett stort antal åtgärder, framför allt kvantitativa restriktioner (kvoter och licenser, export- eller importförbud, gråzonsåtgärder), tullkopplade åtgärder (till exmpel procedurer vid uträkning av en varas tullvärde, minimiimportpriser, interna skatter), tekniska handelshinder (TBT- och SPS-åtgärder, ursprungsregler), handelspolitiska skyddsinstrument (antidumpningsåtgärder, utjämningstullar, skyddsåtgärder) samt monopolistiska åtgärder (statshandelsmonopol, begränsningar i investeringsrättigheter, monopol i fråga om offentlig upphandling). 

En smal definition som bara omfattar de NTB:s som finns vid själva gränsen och som direkt syftar till att begränsa importen (core NTBs) innefattar endast kvantitativa restriktioner och handelspolitiska skyddsinstrument.

Icke-tariffära åtgärder regleras genom flera WTO-avtal. Följande kan nämnas: GATT, SPS-avtalet, TBT-avtalet, TRIMs-avtalet, Avtalet om ursprungsregler, Avtalet om importlicensförfaranden, Avtalet om skyddsåtgärder, TRIPS-avtalet, GPA-avtalet och Tullvärdeavtalet. Se även Non Tariff Measures (NTMs).  

Skriv ut

ICS, Investment Court System (ICS)

ICS har ersatt ISDS i EU:s investeringsskyddsavtal. Till trots för sitt namn är det inte ett domstolssystem utan ett skiljeförfarande för att lösa investeringstvister till vilket det har importerats ett antal komponenter från domstolar. Bland annat får parterna till tvisten inte själva välja två av de tre skiljemännen, utan parterna till avtalet har i förväg var för sig valt ett antal skiljemän (mellan tre och fem skiljemän per part beroende på avtal) och dessutom har parterna till avtalet enats om en tredje grupp skiljemän vilka ska sitta som ordförande i de olika tvisterna. Vilken skiljeman som sitter i enskild tvist bestäms av den skiljeman som råkar vara ordförande för samtliga skiljemän. Ordförandeskapet roterar. Skiljemännen erhåller en viss ersättning för att vara tillgängliga och ytterligare ersättning för det fall de agerar som skiljemän.

Skriv ut

ICSID-konventionen

En investeringstvist som avgörs med hjälp av ICSID:s sekretariat gör ofta detta med hjälp av ICSID-konventionen och ICSID-reglerna vilka tillsammans är en uppsättning processuella regler som styr själva skiljeförfarandet.

Skriv ut

IIA, international investment agreements (IIA)

Ett samlingsnamn för bilaterala och multilaterala investeringsskyddsavtal.

Skriv ut

I-land

(Industrialiserat land). Term som avser de ekonomiskt mest utvecklade länderna i världen. Motsatsen till utvecklingsland. För flera snabbväxande ekonomier, främst i Asien, är gränsdragningen oklar. Deras inkomster ligger ibland i nivå med eller till och med över de traditionella i-länderna i västvärlden (de klassas av Världsbanken som höginkomstländer), men av politiska skäl klassas de ändå ofta som utvecklingsländer. I bland annat WTO-sammanhang bestämmer varje land självt om de vill kalla sig i-land eller utvecklingsland. (Eng: Developed country)

Skriv ut

Immaterialrätt

(Intellectual Property Rights,Intellektuella äganderätter ,IPR)

(Intellektuella äganderätter) Äganderätt till idéer, inklusive litterära och konstnärliga verk (skyddade av upphovsrätt), uppfinningar (skyddade av patent), tecken för att utmärka ett företags varor (skyddade av varumärken) och andra delar av industriellt ägande. WIPO administrerar ett betydande antal immaterialrättsliga konventioner. WTO:s TRIPS-avtal (Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) ger möjlighet till handelspolitiska sanktioner mot länder som inte skyddar de intellektuella äganderätterna.

I EU har utfärdats flera direktiv och förordningar i syfte att skapa ett gemensamt regelverk för immaterialrätt, till exempel varumärkesdirektivet, varumärkesförordningen, förordningar om geografiska ursprungsbeteckningar, samt direktiven om datorprogram, om uthyrnings- och utlåningsrättigheter, om satellit- och kabelsändningar, om databaser, skyddstider samt kretsmönster. Se även Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA).

(Eng: Intellectual Property Rights, IPR)

Skriv ut

Import

Import är när man köper en vara eller tjänst från ett annat land. Köps varan eller tjänsten från ett EU-land kallas det ofta för införsel. Jämför Export.

Skriv ut

Importbegränsning

Begränsning innebär att import av vissa varor endast är tillåten till en viss bestämd nivå per år. På industrivaruområdet har Sverige sedan EU-medlemskapet tillämpat EU:s begränsnings- och övervakningsarrangemang.

De flesta begränsningar är idag borttagna. De enda som fortfarande gäller i EU är vissa stålprodukter från Kazakstan och vissa textilvaror från Vitryssland och Nordkorea. Exportländerna fördelar kvotutrymmet till exportörerna vanligtvis i proportion till tidigare leveranser ("past performance") och utfärdar exportlicens. Importörerna erhåller importlicens hos behörig myndighet mot uppvisande av exportlicensen.

I Sverige är Kommerskollegium licensmyndighet för industrivaror.

Skriv ut

Importlicensprocedurer

(licensprocedurer)

Avtalet i WTO om importlicensförfaranden tillkom i Tokyorundan och reviderades i Uruguayrundan. Genom standardiserade licensprocedurer minskas de handelshindrande effekter som licenser annars kan få. Tiden för behandling av ansökningar ska till exempel vara så kort som möjligt och vid tilldelningen av licenser, det vill säga tilldelningen av rättigheter att importera, ska hänsyn tas till den ansökandes tidigare import av varan. Rimlig andel av en kvot bör också tillförsäkras nya importörer.

Skriv ut

Importövervakning

När det gäller vissa stålvaror från ett fåtal länder tillämpas övervakning av importen till EU. Det betyder att importen är obegränsad men att importören måste söka licens för varan. Syftet med övervakningen är att i förväg veta vilka kvantiteter som är på väg att tas in i EU för att kunna ha beredskap för att ta till skyddsåtgärder. I Sverige är Kommerskollegium licensmyndighet för industrivaror. Jämför importbegränsning.

Skriv ut

Importpenetration

Importens procentuella andel av den totala förbrukningen av en vara på en marknad. Den totala förbrukningen av en vara på en marknad är den inhemska produktionen minus export plus import.

Skriv ut

Importsubstitution

Importsubstitution är en beteckning för en handelspolitik som syftar till att ersätta import med inhemsk produktion. Denna politik vann gehör, i högre eller lägre utsträckning, i de flesta utvecklingsländer efter andra världskriget.

Bakgrunden var såväl ideologisk (motvilja att vara beroende av handel med gamla kolonialmakter) som ekonomisk. Många utvecklingsländer kämpade med stora underskott i handelsbalansen och därmed återkommande valutakriser. Anledningen till att länder valde att minska importen snarare än att öka exporten var att de inte trodde kunna exportera sig ur ett underskott. I stället skulle de, bakom handelsmurar, på egen hand bygga upp ett konkurrenskraftigt näringsliv. Denna politik övergavs gradvis under 1980-talet, ibland frivilligt och ibland under tryck från bland andra IMF och Världsbanken. Idag har denna politik blivit ovanlig, även om tendenser till en mer positiv inställning kan skönjas på sina håll, framför allt  i Latinamerika. Se även Infant industry, Policy space.

Skriv ut

Inbyggd agenda

Konceptet med en inbyggd agenda användes i samband med Uruguayrundan där flera av avtalen innehöll specificerade tidsramar (inbyggda agendor) för framtida arbete. Inom vissa ämnesområden rörde det sig om nya förhandlingar, medan det inom andra områden rörde sig om översikter vid specifika tidpunkter. Vissa förhandlingar avslutades relativt snabbt och enkelt, till exempel finansiella tjänster och telekommunikation. Inom områden som jordbruk och tjänster innehöll den inbyggda agendan specifikationer om att nya förhandlingar skulle inledas senast år 2000. Dessa båda områden införlivades senare i Doharundan.

Skriv ut

Incoterms

(International commercial terms)

Av Internationella handelskammaren (ICC) utarbetad regelsamling för tolkning av de vanligaste handelstermerna. Den senaste utgåvan är Incoterms 2000. ICC uppmanar företag att i internationella köpeavtal hänvisa till Incoterms 2000 för att minska risken för tvister. Se CIF, FOB

Skriv ut

Infant industry

Detta begrepp avser nystartade industrier som är svaga och har svårt att klara konkurrensen från mera etablerade företag. Under perioden mellan andra världskriget och 1980-talet ansågs det i många utvecklingsländer vara viktigt att skydda dessa industrier från konkurrensen med västliga mera effektiva företag. Skyddet, som gavs i form av tullar och subventioner med mera, syftade till att ge de inhemska företagen andrum under en uppbyggnadsfas innan de var tillräckligt starka för att ge sig ut på världsmarknaden. Idag är argumentation för sådan politik mindre vanlig. Se importsubstution.

Skriv ut

Information Technology Agreement (ITA)

(Informationsteknikavtalet)

WTO:s Informationsteknikavtal (ITA) slöts i april1997. Avtalet innebär tullfrihet för IT-produkter, som exempelvi datorer, halvledare och telekommunikationsutrustning. Antalet anslutna länder har gradvis ökat och dessa länder svarar idag för cirka 97 procent av världshandeln med berörda produkter. I takt med den snabba tekniska utvecklingen har avtalet blivit föråldrat, då många av dagens IT-produkter inte faller innanför avtalets ramar och därför inte blir tullfria. Sedan juni 2012 har förhandlingar om en utökning av produktlistan i avtalet pågått i Genève och målsättningen är att man ska komma överens om en utökad produktlista.

Skriv ut

Kommerskollegium, Box 6803, 113 86 Stockholm.
Besöksadress: Drottninggatan 89.
Tel: 08-690 48 00     Fax: 08-30 67 59

E-post: kommersk...@kommers.se

Om Cookies